Bakgrund
Brå är en fantastiks organisation som släpper rapport efter rapport där innehållet skapar kontrovers i hus och stuga. Den senaste statistiken säger att invandrare är överrepresenterade i brottstatistiken.
Självklart är denna typ av information drömmen för högerextrema grupper som livnär sig på att sälja skrämselpropaganda till svenska folket. Jag har sagt detta förr men det tåls säga igen. Det finns ingen myndighet som är intresserad av att visa statistik på invandrare som lyckats i Sverige. Nej för då är man svensk. Invandrare förblir därmed ett begrepp som med enkelhet kan associeras med diverse negativa saker utan att ställas i balans med positiva.
Det har varit ytterst få kommentarer ifrån övriga debattörer, t ex Mauricio Rojas som kommer fram till den eminenta slutsatsen att det måste vara kulturarvet?!?!? Är man född våldtäktsman förblir man våldtäktsman resten av livet. Ärligt Rojas någon gång på 1600-talet släppte man debatten kring tabula rasa och huruvida brottets ursprung var är ensidigt medfött eller enbart ett socialt problem – uppdatera din litterära flora.
Brott och landstillhörighet
Koppla brott till landstillhörighet löser inte brottet om det i en liten svensk stad sker en våldtäkt, där det visar sig att förövaren var en grek (ursäkta alla greker men detta är ett rent hypotetiskt exempel) det bor 20 greker på i denna lilla stad. Skulle därmed konsekvensen bli att stadens alla medborgare omedelbart börjar anklaga och peka ut greker som våldtäkts män och kastar ut dom ifrån staden. Min fråga blir då: har du löst problemet? Kommer denna lilla stad aldrig mer att uppleva våldtäkter? Nej eftersom det är inte landsgrupper som begår brott det är individer.
Några utgångspunkter i resultatets riktning
Vad kan då lösa problemet med att individer begår brott. Jag sitter inte på några sanningar det vore arrogant av mig, men däremot ett par enkla utgångspunkter:
1) större delaktighet i samhället framtvingar medborgaransvar
Biologiska behov står i kontrast till sociala skyldigheter, där skammen styr vårt socialt accepterade beteende. Om jag är ute och promenerar en kväll på Drottninggatan mitt i Stockholm och får lust att skita. Vad är det som hindrar mig från att dra ner byxorna mitt på gatan? Jo – skammen över att bli uttittad, utpekad och utskrattad. Samma beteende gäller vid mer komplexa sociala situationer.
Arbetstid, arbetskompisar, arbetslön, arbetslunch osv. är begrepp som vi associerar starkt till samhället. Inte bara för att vi känner att vi bidrar till samhället utan även för att stor del av vår personliga identitet är kopplad till vårt yrke. Alltså jobben är en nyckel till delaktigheten.
”mi casa, su casa” (mitt hem, ditt hem) hemmet och framför allt orten (platsen) där vi bor är också viktig. Att hamna i ett miljonprojektsområde med urinlukt utanför porten, grafitti på väggarna gör det svårt att känna sig delaktig i ett samhälle.
2) Utanförskap bidrar till likgiltighet
Alla vill vi känna en delaktighet i en tillvaro. När en familj ifrån ett muslimskt land kommer till Sverige är dom muslimer och känner en stark delaktighet med dess tro och medföljande traditioner. Väl i Sverige kommer dom fortfarande att vara muslimer och så förbli, men deras traditioner kommer sannolikt att förändras eftersom Sverige inte är muslimskt och kanske kommer vissa traditioner att stå i konflikt mot de svenska.
Bara för att vara övertydlig på denna punkt: religionsfrihet är inte kopplat till att kunna bete sig hur som helst. Vad som är socialt icke accepterat definieras i brottsbalken och har ingenting med den grundlagsskyddade religionsfriheten att göra.
Tillbaka till våra muslimska vänner, vad är det som kommer att vara avgörande till huruvida traditioner som inte fungerar i Sverige kommer att ändras? Jo – så länge den nyanlända familjen inte vet vilka traditioner som finns i Sverige och aldrig får chansen att sätta sig in i samhället, kommer självklart att de medföljande traditioner vara gällande och härskande.
Arbetslösheten bland invandrare är stor, samtidigt går svensk ekonomi för högvarv och det nya arbetstillfällen uppstår hela tiden. Jag får inte ekvationen att gå ihop. Om du tror att invandrarna vill sitta hemma, tar jag dig gärna ur den villfarelsen med omedelbar verkan. Alla vill känna sig produktiva och delaktiga, det ligger i vår natur dess motsats att vara apatisk och stå utanför leder bara till frustration och uppgivenhet, detta är ett grundläggande psykologiskt beteende, som har funnits i flera tusen år, världen över.
3) Att lösa brott är mer effektivt innan än efter brottet har skett
När ett brott har begåtts tar myndigheterna över och sätter sina resurser till förfogande för att låta maskineriet gå sin gilla gång, poliser, åklagare, domare, kriminalvården osv. Alltså myndigheterna har en effektiv apparatur att tillgripa EFTER ett brott har uppstått. Men INNAN har myndigheterna väldigt svaga resurser att tillgå.
Min uppfattning är att ”samhället kan bara ge verktyg för att skapa ett bättre samhälle”. Hur detta skall gå till har jag inget uttömmande svar, det vore arrogant av mig att säga så, se punkt 1 som ett förslag, det finns säker flera.
4) Att integrera och skapa goda medborgare är en samhällsinteraktion, aldrig en myndighets angelägenhet
Jag tror inte på det ”mekanistiska socialingenjörsprojektet” där staten skall tala om för mig hur många skivor bröd jag skall äta om dagen. Nej, jag tror mer på individuellt ansvar som börjar i kärnfamiljen och använder olika tjänster (verktyg) som samhället ställer till förfogande efter behov. Hur kan då kärnfamiljen byggas upp, se punkt 1 som ett exempel
Andra bloggar om: politik, samhälle, sverigedemokraterna, invandrarpolitik, främlingsfientlighet